Vilse i skogen = spännande

Idag gick Nikki i långlina i Ebbadalskogen. Vi följde delvis Huddingeleden och…plötsligt gjorde vi inte det längre….
Snåren blev tätare, skogen blev vildare. Vi hoppade över, kröp under, balanserade på fällda furor och försökte undvika rotvältorna i möjligaste mån. Vi hade helt enkelt tagit in på en djurstig. Var Huddingeleden tog vägen, vete katten. Men vilket samarbete vi fick till! Nikki väntade in mig. Om jag verkade ha svårt för att ta mig över ett hinder kom hon genast till undsättning. Vi jobbade ihop! Stockar blev balansträning. Trädstammar blev godisträd för sök av köttbullar. Och – vi hittade tillbaka till bilen precis före regnskuren!